Yttrande: FöReslagen LagföRäNdring Hotar Att UtplåNa Sveriges Pressfrihet

Sveriges pressfrihet ligger på mycket tunn is, och en föreslagen spionage lag kan göra det ännu tunnare, skriver Ole von Uexkull, verkställande direktör för Rätt Livelihood Award Foundation.
Jag såg “Posten” den andra dagen. Filmen berättar historien om publiceringen av Pentagonpapper. Denna klassificerade studie som dokumenterade lögnerna i flera amerikanska förvaltningar om Vietnamkriget hade läckt ut till pressen av Right Ellenbergs prisvärd prisvinnare Daniel Ellsberg 1971.

Nixon-administrationen fick ett förbud mot New York Times för att sluta publicera papper. Men i sitt landmärke “New York Times Co. v. Förenta staternas” beslut bekräftade USA: s högsta domstol pressfrihet, garanterad av det första ändringsförslaget. Sedan dess har ingen amerikanska administrationen försökt få ett förbud mot en förläggare. Det närmaste var Donald Trump som hotade förra månaden att vidta rättsliga åtgärder mot publiceringen av “Fire and Fury”, boken som avslöjar det kaos som råder i Trump White House och valkampanjen.

Pressen äR Mer Akut Hotad I Sverige äN I Usa

“Posten” framkallar en av de största utmaningarna för att pressa friheten i USAs historia och har i stor utsträckning tolkats som en kommentar om pressens situation under president Trump. Direktör Steven Spielberg säger att “detta var inte något som kunde vänta tre år eller två år – det var en historia som jag kände att vi behövde berätta idag”.

Här i Sverige är filmen ännu mer chillingy aktuell. Tjugo år efter att högsta domstolen i USA upprätthöll den konstitutionella garantin för pressfrihet i det ovannämnda beslutet införde 1991 en ny grundläggande lag, Yttrandefrihetsgrundlagen, som komplement till dess tryckfrihetsförordning (friheten för Press Act) från 1765, vilken svenska politiker och diplomater gillar att skryta om som den äldsta lagen för pressfrihet i världen.

Men i juni 2016 beställde den svenska regeringen en officiell utredning för att analysera om “information om svenskt internationellt samarbete för fred och säkerhet” behövde “förbättrat skydd”. Valet av utredare, en före detta ordförande för en militär underrättelse domstol, klargjorde vilket svar regeringen väntade … och han levererade:

Publicerad i september 2017 föreslår undersökningen att försvaga både Yttrandefrihetsgrundlagen och Tryckfrihetsförordningen och att införa ett nytt brott som kallas utlandsspioneri (utländskt spionage), definierat som att förvärva eller avslöja klassificerad information som kan skada Sveriges förhållande till ett annat land eller en internationell organisation. Med denna vaga typ av språk riskerar en reporter som undersöker svensk olaglighet i sammanhanget att säga FN-verksamhet eller en källa som avslöjar information om brister i svensk utveckling eller sekretesspolicy att riskera fyra års fängelse, om regeringen och dess utredare kommer sin väg.

Skjut BudbäRaren

Så en bild som den ovanstående – Daniel Ellsberg måste vända sig till domstolen för att vara en källa till journalister – kan bli vanligt i Sverige i framtiden. Både han och en annan rätt livsuppehållande prisvinnare, Edward Snowden, har bevittnat att USAs spionagslagen används för att åtala modiga whistleblowinghandlingar som inte har något att göra med spionage. Deras fall och många andra från olika länder visar att dessa typer av rättsliga befogenheter oftast missbrukas av regeringar att undertrycka information som inte utgör ett hot mot den nationella säkerheten, men pinsamt för de som befinner sig i makt och därmed viktigt för allmänheten att veta.

Att skjuta budbäraren om meddelandet är pinsamt är inte värdig någon demokrati. Och minst så kan man tro, om Sverige, ett land som stolt över sina höga krav på öppenhet och medborgerliga rättigheter. Men närmare titt hvilar dessa standarder på mycket tunn is i vårt land. Nixons våldsamma missbruk av statsmakten i fråga om Pentagonpapper stoppades bara några dagar senare av amerikanska högsta domstolen. Men Sverige har ingen högsta domstolen och ingen kodifierad uppsättning medborgerliga rättigheter som nya lagar måste följa. Det är därför ännu viktigare i vårt land för allmänheten och pressen att granska konsekvenserna av nya föreslagna lagar om vår frihet och grundläggande rättigheter.

Tyvärr har det i detta fall knappast hänt. Protestet har hittills varit sporadiskt i bästa fall. Och det kan finnas en risk för att regeringen kommer att försöka rusa besluten genom parlamentet före nästa val i september. Förhoppningen är nu att de svenska medierna och det civila samhället ska vakna och se till att detta angrepp på våra medborgerliga friheter och pressfrihet kommer att bli och besegras under valkampanjen, i stället för att smyga i tystnad.

Denna uppfattningsdel skrevs av Ole von Uexkull, verkställande direktör vid Right Livelihood Award Foundation, och publicerades först här.

Leave a Comment